jävlaranama

Inte är man frisk ännu. Men självklart jobbar och sliter man trots detta. Lungorna är påväg upp och huvudet delas snart mitt i tu. Men pengar, ja, det behöver man. Däremot spenderar jag från och med nu mina nätter i Norrgården. Så det känns jävligt bra.

Kamrater! Är otroligt tacksam för att ha införskaffat mig en lägenhet på första våningen. Vem fan bryr sig om folk utanför ser mig ha sex, dansa till Westlife eller dammsuga naken när jag slipper bära allt i trappor. Inte jag må gudarna veta. Trots att temperaturen är flera grader för hög i min kropp har jag idag inte gett mig från att vara i vaket tillstånd. Dock när jag inte förstod vad som var felet när jag försökte skruva ihop en stol och jag då kom på att det var själv stolen som saknades, då var det dags att gå hem. Så för kvällen har jag nog gett upp, det är en lång dag i morgon också.

MAMA vad jag har mycket att göra. Fy i helvete. Och här ligger jag med feberfrossa. Har varken råd, lust eller tid att vara sjuk. Horfan GETPUNG!

Idag mår jag inge bra.

Innan denna veckas slut kommer jag med stor sannorlikhet avlida. Falla ihop på platsen jag råkar befinna mig på för att aldrig mer vakna. På två dagar har jag hunnit jobba sjugiosju timmar. Och sovit kanske jag gjort i högst åtta. Och inte nog med det. Jag har nio heltidsdagarsjobb kvar att ta mig igenom innan jag får min efterlängtade helg - som redan är planerad med att lyfta tunga möbler. Så snälla. Snälla. Skjut mig.

På tal om ingenting har kunder och gäster betett sig lustigt mot mig dessa två heldagar. Möjligtvis för att jag sett självmordsbenägen ut, eller kanske allmänt död. Jag har alltså haft flera olika minst tiominuterskonversationer med människor som pratat och pratat och aldrig slutat. Jag har hört från en medelålderskvinna hur hon lyckats gått ner tolv kilo under bara sommaren. Ät bara lax, rökor och keso. En annan kvinna jämförde för och nackdelar med alla Vallentunas dagis. Vänta nu.. jag börjar förstå mönstret! Den ena gav mig bantningstips, och den andra förslag på dagis. Det är inte sant! Visst att mina matvanor ligger på minus miljarder guldstjärnor, men gravid? Och gå ner tolv kilo? God natt.

Med tanke på min dåliga uppdatering förstår ni nog alla, eller ja.. ni få som läser, hur mycket jag nuförtiden har att göra. Jag flänger fram och tillbaka med allt och alla och gör allt och lite till. Det är inte lätt att vara arbetsnarkoman samtidigt som man är mitt uppe i en trög flytt och samtidigt försöker ägna lite tid åt sina nära och kära samtidigt som man måste lugna ner sig med ett och annat glas vin. Många samtidigt där. Men så är det. Så tyvärr Alice, så kommer jag för tillfället inte gå in djupare på vad det är jag har för mig här borta i komunen som glömde, utan jag har hundrafemtio andra saker jag egentligen borde göra. Bland annat sova (!), stryka mina femhundrafemtion plagg som ligger i ett X antal ikea-kassar, ringa min bank (synd att de inte har nattöppet), tjäna lite mer pengar, lägga in räkningarna i pärmarna, duscha, sätta min mobil på laddning, försöka hitta min Ipod och slutligen råna en bank. Så föööörlåt, verkligen, föööörlåt om jag inte uppdaterar min blogg. Men det sistnämnda kräver en hel del planering! Men puss på dig annars Alice, saknar dig!