jävlaranama

Och då satt vi där i lördags igen. Med varsin öl i handen lovade vi oss själv att stanna hemma. Vid halv ett var jag påväg hem från Våningen. Jag somnade till Melissa Horn och vaknade till en alltför tyst lägenhet vid klockan sju. För att förtränga och försöka började återigen den underbara rösten spelas. Ett brev skrevs samtidigt som alla texterna träffade just mig. Bara mig.

Att jobba helg är ok. Eftersom pengarna blir enorma. Att jobba tidig helg suger. Balle. Men söndagen gick, med tanke på omständigheterna, väldigt bra. Jag och Mimmi bestämde oss för att göra något roligt. Och minnesvärt. Detta slutade med ett besök i Kista där alltför få butiker besöktes, men alldeles för mycket pengar spenderades. En underbar jacka fick plats i min garderob, och ett par skor jag bara tror jag såg charmen i. Och inte nog med det. Under denna dag hann jag även ta mig en träff med Linnéa. Vi käkade en efterlängtad pizza och spelade flera parti kort. Som sagt.. hade kunnat vara en fantastisk söndag.

Däremot har dagen i all ära flytit på fint. Efter jobbet mötte jag upp Hanna och båda storhandlade hem. Eller mellanhandlade. Däremot sa våra muskler ifrån, så en vagn fick vi med oss en bra bit. Och sen har jag lyckats radera min råttfägade utväxt och gjort mitt urtvättade bruna hår något brunare. Nu du! Nu händer det grejer. I morgon ska jag träffa Alice och uppdaterade mig lite. Har tydligen hänt mycket sen sist. Detta vill man inte missa.

Igår mös vi hos Frida. Ordagrant mös. Drack ett eller två glas vin, Nordström blev full. Åt en massa smågott från att vi dök upp till att vi gick. Vi förblev mätta. Vid tiotiden mötte jag slumpmässigt upp Lolle som var påväg till Våningen mot sin vilja. Jag fick sällskap en halvtimme innan jag rådäckade. Idag har jag jobbat. Alldeles för mycket. Alldeles för hårt. Men det gick utan problem. Senare kväll har jag lagat finmiddag med Lolle. Fläskfilé a la Nordström och Björn fick min kära vän smaka på. Sen har vi diskuterat livet. Michelle dök precis upp och förtillfället har vi en stor disskusion om tusenbröder. Dricker en öl. Har det bra. Snart kommer Amanda med sushi.

Efter en otroligt trevlig 50-årsfest, då min mamma firades, så slutade dagen efter i kaos. Ett telefonsamtal har hittils inte fått mig att sluta tänka. För att inte hetsa någe mer om det så måste jag säga att lördagen var otroligt trevlig. Alla var glada och alldeles för fulla.

Idag har jag jobbat och sått i. Sedan trippade jag lyckligt iväg till Frida med fikabröd. Även hyperaktiga Michelle var där. Så vi åt varsin bulle och uppdaterade oss om livet. Alltid lika trevligt. Måste dock säga att jag och Frida drömmde oss bort en del idag.. Jag vill dit! Jag känner det. Funderar starkt på att genomföra våran plan. Moahahahaha! Annars var det då idag denna dag min mor fyllde halva hundra. Så vi har ätit god mat på Våning Ett och begav oss alla sedan hem till dom. Nu sitter jag här med ett underbart Internet som funkar. Inte som funkar ibland och ibland inte. Inte som går ungefär lika fort som en.. jag vet inte vad. Utan det funkar! Däremot kom det mobila bredbandet på posten idag, så från och med ikväll är förhoppningsvis min kväll räddad.

and how do I trust when I never leaned how to do that
and I will do what it takes take on the demons and hold on to you

So if you stay stand like a mountain.

Idag har varit en charmig dag. Två gånger har jag misslyckats med att koka kaffe. En gång glömde jag hälla i kaffe och den andra gången vattnet. Ibland är hjärnan på topp! Tur att jag är så smidig så ingen märker. Pricken på iet har varit mina hjärtsmärtor under hela morgonen. Ett tag var de så brutala så att jag ringde vårdupplysningen. Det gav mig ingenting mer än att jag ska besöka vårdcentralen och genomgå ett ekg-test. Om det är så det heter.

Efter en lång arbetsdag mötte jag upp Maria och gick och handlade. Vi lagade kycklingrätten med soltorkade tomater och chasewnötter (stavning?), som nog de flesta i vår omgivning känner till. Jag förstår varför. Alla älskar den! Dock fick jag lite problem då jag märkte att soyan saknades, tur att jag inte flyttade så långt och att mamma äger allt man kan tänkas behöva. Senare under kvällen har vi bara umgåts och haft det bra. Det är så det ska va, lalalalalala.

För tillfället tycker jag lite synd om mig själv då jag under morgondagen ska jobba från åtta till åtta. Och då menar jag inte att jag börjar när jag slutar (om det vore så väl), utan att jag ordagrant jobbar tolv timmar. Skänk en snäll tanke till mig.

Helgen i all ära har fått betyget godkänt. Efter tolv timmars jobb under fredagen så mötte jag upp Michelle för en vistelse på Gästis denna gång. Jag förstår inte var jag fick den energin ifrån. Det visade sig att jag vid halv ett - ett inte hade den. Så istället för att somna på bardisken så bestämde jag mig för att gå hem. Bra val!

På lördagen gick jag, Michelle och Filip och käkade kinamat. Klockan var nog inte så mycket mer än tolv. Det satt fint! Jag längtade efter min glass under hela middagen, men blev sen besviken. Vad hade jag väntat mig? Sen under dagen försvann Micke spårlöst så jag åkte iväg med mina föräldrar för en storhandling. Det är bra med bil! Och inte nog med det. Alla IKEA-påsar och skitsaker som stod överallt med mina grejer i, har numera sin plats. Vilken lättnad! Däremot tryckte jag in alla min kläder i den nya fina garderoben - och var så nöjd. Allt fick plats! Dock har vi tvättat under hela dagen. Inte hade jag tänkt på att ett x antal plagg hade sin plats i tvättkorgen. Så nu blir det yttligare en fight mellan mig och garderoben. Den ska jag vinna!

Nu börjar återigen en arbetsvecka. Att gå upp vid sju tror jag gör mig väl. Förhoppningsvis är jag piggare veckan som kommer, och också aningen trevligare. Det kan behövas. Kommer bli lynschad (stavning?) inom snar framtid annars.

Det finns inte så mycket att säga. Jag har haft en helvetes vecka. Inte en dag har varit bra. Gå upp klockan sju, vilket jag verkligen inte har vant mig vid, förska få facet någorlunda oläskigt, vilket är svårt så tidigt på morgonen. Sen en tripp till Biscotti för åtta timmars arbete. Väl där är det faktikst riktigt roligt, men vad är inte det i början? (jag kanske är pessemist trotts allt). När arbetsdagen är slut och alla människor går hem och har det bra, lagar mat och myser - då trippar jag vidare till Coop för ett fyra timmar och en kvarts långt kvällspass. Oskönt? Svar ja! Detta slutar med en otroligt, och då menar jag verkligen otroligt, arg och irriterad Maria. Och detta tar jag tyvärr ut över en stackars person, en person som tydligen har blivit lite av en sambo. Men däremot står jag fast vid att ber jag någon att handla risifrutti och den människan glömmer detta, så är den värd några slag. Det måste vara min enorma kärlek till risifrutti som tar fram detta hemska betéende.

Och så var ledigheten slut. Under mina två lediga dagar, fredag och lördag, har jag hunnit med en himla massa. Effektivt! Till och med hunnit sovit ordentligt har jag gjort. Se där, inte illa. Fredagen började med en inte bara storhandling - utan gigantisk handling, med Frida. Stackarn! Med våra åtta kassar förstod vi inte hur vi skulle ta oss hem, men Amanda kom och agerade bärhjälp. Och Frida måste vara en av de starkaste häromkring, så det gick mot förväntan vägen. På kvällen var det tjejmiddag, vilket var hur trevligt som helst. Tanken var från början att bädda ner oss i soffan med ett X antal filmer. Samtidigt som vi köpt vin. Man måste ju få valmöjligheter. Kära nån! Kvällen slutade på Våning Ett och sen Gästis (Tre Kronor har inte fastnat i mig ännu), vinet vann - överlägset.

Lördagsmorgonen var inte den mest mysiga. Micke mådde piss. Mungen våldgästade och pratade oavbrutet. Jag diskade upp de hundra glasen som fortfarande var fyllda med vin. Där ljög jag! Om sanningen ska fram så drack vi upp varenda droppe. Synen är vacker då jag ser Michelle ta sista klunken rakt ur vinflaskan. I alla fall.. eftersom allting var självförvållat var det bara att pallra sig upp och sedan åka iväg till IKEA som var planen. Där inhandlades en massa fint. Jag fick min älskade garderob och en massa fina blommor. Det ser numera ut som ett hem! Och jag älskar det.

Under dagen har jag jobbat, kanske inte så effektivt där dåra. Man kan ju inte vara det överallt. Samtidigt kämpade Micke och pappa med garderoben. Så när jag kom hem var det jättefint, byrån var borta och tavlan uppsatt. Nu ska jag bara försöka göra mig av med en stor röd lyckta. Som varken är fin eller mordern (!). Det här ska bli en kamp jag ska vinna.

I morgon börjar jag på riktigt på fiket. Ska faktikst bli riktigt roligt. Däremot jobbar jag tisd, onsd, torsd och fredagkväll på Coop. Så jag säger som jag sa till Sarah idag - vi ses i oktober!

Nu har jag tagit mitt beslut. Jag vet inte om det är ett bra sådant. Från och med den sjunde september ska jag numera jobba på Café Biscotti under vardagarna fram till fyra. Och sen två eller tre kvällar i veckan på Coop. Jag tror jag pallar. Inte är man vek inte. Eller nått. Skulle det bli problem så är det däremot inte svårt att ändra på sin vardag. Jag ser i alla fall fram emot denna förändring.

Veckan har hittils flytit på bra. Igår jobbade jag min första heldag på fiket och våldgästade sedan Lolle. Vi tillbringade några timmar med att tycka synd om oss själv och drömma oss bort till karantän (stavning?). Idag var Michelle och Amanda förbi innan jag trippade till jobbet. Amanda är en överenerigsk uttråkad kvinna med alldeles för mycket framtidsångest, vilket vi försökte lugna ner med vindruver. Resultat? Sådär.

I morgon jobbar jag heldag på Coop och ska sedan börja flytta saker. Antagligen. Lite kläder och liknande. Sen på torsdag ska jag och Mimmi ta en tripp till Täby C. Ska även få se hennes nyrenoverade, säkert assnygga sovrum. Kanske lite inspiration? Resten av veckan bjuder på en dejt med Linnéa, kanske en IKEA-vistelse oc