söndagsmys

Jag är nyförälskad! Norah Jones, vill du bli min?


what am I to you, tell me darling true, to me you are the sea, vast as you can be and deep the shade of blue

Igår var en otroligt lyckad kväll! Alla mina favoriter var runt omkring mig, glada och lika fina som vanligt. De blev till och med en kycklingrätt för de som hade tiden. Och en riktigt god sådan. Kvällen i all ära bestod av femtio procent dans och femtio procent sång. En massa gamalt och härligt dök upp och stämningen var på topp. Framåt småtimmarna pallrade vi oss ut i kylan, som inte är så extrem längre, och drack kaffe och o'boy på väg ner mot lokalkrogen. Problemet idag var att vi igår promenerade alldeles för många hem till våran kära och oisolerade lägenhet här på vischan, kvällen fick helt enkelt inte ta slut. Detta resulterade i en trött och grinig granne (dock helt förståligt då hon inte kunnat sova) som hotade med förfärliga saker. Numera ska detta aldrig igen upprepas.

Det togs endast en bild under gårkvällen. Däremot otroligt värd att lägga upp då denna kvinna måste vara den vackraste på jorden. Och dessutom den mest underbara!


sådär en torsdagskväll i februari

Ligger i soffan hemma hos mamma och pappa efter den indiska räkgrytan som tidigare serverades. Om jag är mätt! Åt lunch på jobbet vid halv fyra och väntar nu på min kära sambo som ska sluta jobba så att vi ska äta tacos. Förstår inte alltid hur jag planerar. Om jag planerar. Tre middagar på mindre än fyra timmar. Lär ju ha gått upp de grammen som jag efter många om och men gått ner. Det struntar jag dock fullständigt i, däremot är jag en aning mer oroad över om att jag skulle kunna spricka.. Anyway! För tillfället kollar jag på curling. Kanske inte min stora favorit men defenetivt pappas! Eller kanske inte, det verkar som ett tidsfördriv fram till staffeten.

onsdag den tjugofjärde i andra

Dagen i all ära har i princip sugit in mig i ett svart hål där jag snurrat runt i.. ja, sisådär fjorton timmar nu. Yr är rätta ordet!


en hälsning från ghettot

Som sagt började denna morgon med stor förtvivlan. Var uppe med tuppen - ordagrant, ordninggjord och inte försen. Tjugo i åtta ska jag ta första klivet ut i kylan. Ha, trodde jag ja! Inte en chans. Här har ytterdörren frysit fast. Ordentligt jäkla fast. Väcker Mimmi som tror jag är dum i huvudet innan hon förstår att vi inte kommer någon vart och förtvivlat ringer våran egen fastighetsskötare Lennart. Han ordnar allt. Med låssprej och en jävla massa styrka räddar han oss från detta ghetto. Och skjussar mig till och med till jobbet. Tack Lenny!

Har precis kommit hem ifrån en otroligt värd shoppingrunda, och en jorden runt resa. Kista centrum blev vårat besök. Fortfarande inte helt pank men med nya fina plagg i garderoben är jag nöjd och belåten. Nästa blir ett långt bad!

det räcker

Trotts att jag den här veckan har jobbat sammanlagt femtiofem timmar och trettio minuter så har den varit den bästa på länge. Med ett ständigt leende (nästan!) på läpparna har jag strosat runt och känt mig asglad. Helgen i all ära har varit den bästa på jag vet inte hur länge. Primaballerina i mitt liv! På tal om det så åt vi igår oss mätta på de nya ballerinakexen kladdkaka. Känn på den du!

sådär en tisdagskväll

Har bäddat ner mig ordentligt i sängen såhär efter jobbet. Om jag somnar vet jag konsekvenserna, så att hålla mig vaken blir ett måste. Har för första gången frivilligt i mitt liv besökt biblioteket och lånat en bok, så min kväll bjuder på Lotta Thell och förhoppningsvis god mat. På tal om det gick både jag och Mimmi upp tidigt och lagade ägg och bacon till frukost. Det trodde du inte om mig va? Ha! Och bra smakade det.


Kvällens middag.




älskade åbygärde

Jag har i nu cirka två veckors tid varit något avskiljd från omvärlden eftersom jag tog mig i kragen och flyttade hem till kära Mimmi i Åbygärde. Numera bor jag alltså i den mest mysiga garderoben någonsin i en otroligt stor och fin tvåa. Med tanke på hennes kvällstider och mina dagtider har det tagit lång tid för oss att göra iordning och känna oss som hemma. Vi har varit flera rundor på IKEA, Stinsen och även flängt runt i stan efter blocketmöbler. Jag tror ännu inte vi har hunnit kolla på tv om jag ska vara ärlig. Däremot är det numera så gott som färdigt, (om vi inte räknar våran femtonkilos tvätthög) och här är resultatet mina vänner!








lördagsunderhållning

Vi har nu i över en timme läst igenom Michelle's gamla blogg från något år tillbaka. Vi har skrattat så vi gråtit, ordagrant! Vi undrade var vår kreativitet tagit vägen och ordagrant vårat liv. Vi sa att vi tappat bort oss sen dess.. men förstod att vi var rätt borttappade redan då.

"Igår var planerad som en Sex and the City kväll med ostbågar och choklad. Eftersom vi glömde köpa det i centrum så bad vi Dick att köpa vin istället. Jag ni märker ju slutsatserna vi drar. Så 3 liter vin och lite Martini Bianco försvann i min lägenhet som alltid kallas Fredag. Kan ha att göra med att vi alltid dyker ner i spriten. Igår tror jag seriöst på att jag och Maria drack våran kroppsvikt."

ps. det blev vin.

back on track

I'm like freaking magic, i'm the abracadabra,
i'm the pooff in his life and i'm gonna go and pooff somewhere else.

The sad part is that he's just stuck beeing him,
and why would you wanna be him when you can be me?

nu mååååste vi draaa, nu ska livet bli bättre - när man vet vart man ska

Sitter numera i Michelle's soffa efter en helt otrolig middag vi lagade. Länge leve Santa Marias garlic and pepper. Vi la det på kycklingfilé med fetaost, wasabi, färsk basilika och gröna oliver. Vi rev limeskal och hällde limesaft blandat med otroliga kryddor rakt på't. Till det stekte vi otroliga champinjoner även där med vitlökskrydda och japansk soya. Pricken på iet var vår egenlagde kantarellsås med extra mycket mjölk. Vi är numera mätta. Och otroligt belåtna.

Förtillfället funderar vi på om vi ska dyka ner i vinet. Eller inte. Michelle berättade precis skräckhistorier om reklamen på systemet. Fick oss att tvivla. Vadå sex blir inte najsare full? Eehew. Omplanering nästa!

dadamdam lala dadamdaaa lala!

Idag på Coop gick det runt en storsande karl och handlade sakta men säkert med sin vagn. Visslandes. Hela tiden. Med en trevlig melodi gick han runt så lugn och säker. Jag blev så glad. Tänkte att han måste vara nykär och galen. Jag gjorde själv ett försök (dock inne på lagret) då jag gick runt och visslade med min plockvagn. Och vet du vad, man blir glad. Lycklig! Så från och med nu ska jag vissla vart jag än går. Till och börja med då jag är ensam.

Jag lever. Jag mår bra.

Sjukt otaggad på uppdatering.