30 september

Och helt plötsligt gick allt jag någonsin varit säker på i bitar. Hur kan jag inte känna mig lättad efter, för en gångs skull, ett gemensamt beslut? Hur kan det göra så ont?

Jag känner den mest egoistiska människan på denna jord.
Jag ogillar dig.

28 september (igen)

Att åka från stan is killing me. När man sätter sig på bussen/tåget ser man resan som många timmar lång, trots att det inte tar med än 45 minuter. Man börjar lyssna på iPoden och sätter sig bekvämt. Helt random vill man inte kliva av, plötsligt var det otroligt skönt att sitta där vaggande i vagnen. Som sagt..

Kom alltså just hem ifrån stora staden efter en fika med Linnéa, mycket trevligt. På grund av våra älskade csn-kort fick vi fikan till och med några kronor billigare. Kan det bli bättre, en billig fika och en underbar vän? Jag skulle inte tro det då man får ut så mycket av båda delarna. Varm och god choklad som gör en glad och en massa underliga tankar delade med en vän, som gör en ännu gladare.

I mitt drömande på tåget idag förstod jag vilka underbara människor jag har runt omkring mig. Jag är nog världens mest lyckligt lottade människa på det sättet. Alla era ord och eran omtanke gör mig starkare än vad jag egentligen är.

På tisdag ska jag slå mig fri, på riktigt!

28 september

Att bo i Vallentuna är absolut ingenting jag rekomenderar. Det är för mig otroligt svårt att för tillfälligt komma på någonting positivt med detta ormhål. Jag har tröttnat på denna ort och ska snart göra någonting åt min situation.

  • Alla känner alla, vilket betyder att om det någongång häder någonting så vet alla om det på mindre än 45 minuter. Det spelar ingen roll om det är någonting positivt eller negativt, det kan vara helt ointressant, alla vet inom snar framtid om det. Sjävklart sprids det något snabbare om det som hänt är negativt.
  • Eftersom det är så otroligt få invånare räcker människorna inte till alla. Det resulterar i att människor snor varandras pojkvänner, ligger med bästa vänner ex och efter några år har de flesta varit med alla - vilket leder till incest, invalid, klamydia och otroligt mycket svek inom vänskap.
  • Man stöter ständigt på folk man helst inte vill se eller veta av.
  • Alla har förutfattade meningar om alla, se punkt ett.

26 september

Jag har nog aldrig gjort så dåligt ifrån mig på ett matteprov. Ojojoj, jag tror inte jag vill veta resultatet. Och det fula var att jag visste att jag inte kunde allt, men har inte haft tid/ork att lära mig det heller. Jag måste fan börja ta tag i skolan igen.

Ikväll blir det personalfest på Coop. Hoppas att det blir trevligt, enligt de andra brukar det alltid bli lyckat. Har skickat ner pappa för en vinare - sen blir allt bra. Hade planer på att åka till Emma och festa vidare sen, eftersom alla andra skulle ut. Dock vet jag inte om jag fullföljer dessa planer eftersom allting kommer att sluta senare än jag trodde. Annars hade Yolanda och Leabus några planer jag fick vara med på.

24 september

Hur kan hela ens vardag vända så drastiskt? Att gå från rött till svart är inte lätt, ingenting man vill acceptera. En negativ förändring i huvudtaget är ingenting man kan tänka sig leva med.

Alla dess krav vi idag har. Vi strävar ständigt efter perfektion, efter allt vi kan få och allt vi kan ge. Helst av allt ska man ha allt och lite till, gärna mer. Det är så otroligt mycket ska ha och ska vara. Denna press vi idag känner är inte normal, den är absolut inte realistisk. Jag tänker inte gå med på det som händer nuförtiden!

Jag vill rädda dig, jag vill rädda dig och också rädda dig. Jag vill att ni ska må bra, jag vill göra allt jag kan.

22 september

En riktigt händelserik dag må jag säga. Skolan tog kål på mig eftersom jag var otroligt trött och otaggad. Jag, Maria och Michelle smet iväg till fiket och roade oss där under någon/några timmar. Under lektionen därpå (och fram tills.. i princip nu) har jag och Michelle utmanat varandra. Om sanningen ska fram var det ständigt jag som utmanade henne, och då inte heller på min starka sida. Man kan säga att jag inte riktigt tänkte när jag började säga att hon inte kunde rita en lika fin kub som jag nu länge hade tränat på. Hennes skills kom fram ordentligt under dagen.

Därpå hade jag klipptid + färgning hos Lena vilket jag såg fram emot. Michelle följde flitit med och fick även sin lugg klippt. Tror jag är nöjd med håret, brukar dock ta någon vecka innan jag kan känna mig bekväm. Sen smet jag hem för att slänga i mig lite mat, jag hade olidligt skavsår som åt upp mig innifrån. Plötsligt händer det.. påminnelsen om att min käre mor fyller år idag kom till mig! Tror att jag löste situationen ganska bra då jag låtsades alltid ha kommit ihåg vad det var för speciellt med denna dag.

Kvällen var planerad med en fika med Lellet. Dock fick vi med oss både Emma och Michelle, som ständigt hetsade om flatorna. Människor på tåget måste trott hon var totaly strange då hon som vanligt inte nämnde deras namn utan benämde dem som flatorna. Det blev heller ingen fika utan en oskyldig Mariestad. Jag åt av Emmas mat och alla bråkade om bröden. Nu ska jag få min skönhetssömn, som kommer att bli relativt lång då jag i morgon börjar 11.40. 

Jag och Linnéa är jämnt nu, när det handlar om bion. Ofta båda skiter i den andra och går och ser den ändå, haha. Vi är i alla fall båda lika hemska människor. Men hon är förlåten, och jag med förhoppningsvis!

- Maria, faller vi för sånt där?
- Nej!
- Jo, varje gång..

21 september

Gårkvällen började med en god middag med familj + lite släkt. Sen begav jag mig till stora staden för att träffa Amanada. Vi skulle till La Bodega för att ta ett och annat glas vin. Det är alltid lika kul att prata med henne, man får så mycket respons på något sett. Vi spånade inför framtiden och har nu mera väldigt mycket planer tillsammans efter gymnasiet. Vi försöker boka ett möte inom snart framtid, för att få mera information om hur vi ska gå tillväga. Tyvärr får bloggen vänta med att höra, innan allt är klart vill säga. Kvällen blev tidig och vi blev hämtade i Danderyd av Chrille och Michelle som hade varit på bio.



Denna morgon blev jag väckt av en galen familj. Jag åt min frukost och började sen färga Malin's hår, det skulle bli mörkbrunt. Jag ska svart - det blev svart, men fint. Sen mötte jag upp Chrille för en fika i V-town. Vi tröttnade och gick hem till mig och fikade där istället. Eftersom mormor var här i lördags har vi ett underbart förråd med kakor. Sen begav jag mig till jobbet och har sen dess slitit och kämpat. Känner mig ganska duktig måste jag säga.

Veckan är fyllda av en massa aktiviteter, både roliga, läskiga och mindre trevliga. Dock ser jag fram emot allt som väntar.

<3

Sia - Electric Bird

20 september

Denna dag har hittils innehållt en trevlig stund med Amanda i Täby centrum. Det som blev nytt för min garderob denna gång var bland annat en rosa mysig kofta, två bh:ar, ett par svarta jeans och massa underkläder. Efter lite tjaffs fick jag även en ny mobiltelefon, gratis! En onyttig fika inträffade och mycket planer för framtiden diskuterades. Alltid lika roligt att prata med Mandy! Jag satte mig på tåget mot Vallentuna och hon begav sig till Bromma. Ikväll ska vi förmodligen se Patrik 1,5 på Saga Salong inne på Kungsgatan. Dock funderar vi på att strunta i filmen och sätta oss och dricka vin på La Bodega istället. Vi får helt enkelt se hur kvällen slutar!


Maria Mena - Just hold me
Ingrid Michaelson - The way that I am


Michelle är inte bara världens skönaste och trevligaste tjej, utan hon lyssnar på så sjuk bra musik också. Jag är helt såld i dessa låtar. Min Ipod har bytt upp sig totalt efter mitt första möte med henne. Tack!

19 september

Jag står fast vid ansvarsteorin som jag fick för mig igår. Dock har jag inte följt den på de viset jag har velat. Jobbade igår, ska jobba ikväll och även på söndag. Har gått i skolan och tagit ansvar. Jag har tänkt på vad jag sagt och kalendern är uppbokad hela nästa vecka fram till lördagen den 27.

Idag släpade jag upp Michelle för att gå i skolan. Hon var väldigt trött och fick mig att framstå som en galen mor när jag gång på gång bad henne ställa sig upp. Väl i skolan var det inte min förtjänst att vi hade hunnit i tid och gått dit, utan det var mitt fel! But I like you anyway! ♥

Slutade redan vid kvart i 12 idag. Det behövdes enligt min mening. Jag trallade hem och nu ligger jag här, känns riktigt bra faktiskt. Ska snart iväg och jobba och senare träffa Sarah och ha en förhoppningsvis trevlig och lugn kväll. I morgon ska jag bege mig till Täby C för galen shopping och bytesrätt! Sen på kvällen träffa Amanda-panda för att gå på bio (förlåt Linnéa, hoppas du inte läser det här) och se Patrik 1,5.




18 september

Jag har ingen lust. Ingen lust för att gå i skolan idag, och verkligen inte för att jobba. Vill ha all den fritid man hade när man var 12 år och hade sommarlov. Man kunde göra vad man ville, hela dagarna. Eftersom jag började sommarjobba den sommaren då jag var 13  år, och har sedan dess gjort det alla somrar + de flesta vintarna, så skulle det vara skönt att återigen få den tiden. Men nej, nu har man tydligen blivit stor och måste ta ansvar. Jag vet inte riktigt om jag i studen går med på det. Jag funderar på att säga upp mig från ansvaret och allt vad det betyder.

Jag ska från och med nu inte;

gå med på att gå upp tidigt.
gå till skolan och göra något vettigt.
vara trevlig och tänka på vad man säger.
planera och ha en fullspäckad kalender.
ta saker och ting på allvar.
ha några som helst krav på mig själv.
jobba över huvudtaget.


15 september

Nu börjar jag bli orolig. Jag tog bort mitt lösenord för cirka två dagar sen. Innan det hade jag från 3 - 7 läsare, redan igår var jag dock uppe i 22 stycken och idag 17 stycken. Tänker härma Mary med att fråga: vilka är ni?


15 september

Idag fick jag min lön, fy fan va jag är bra säger jag bara! Så jävla värt att ha ett jobb. Och snart ska jag smita iväg till Vånging Ett och möjligtvis Gästis för frågor och funderingar. Sen vidare till gymmet som fått vila alldeles för länge för en riktig omgång. Activ Gym in my heart!

Ikväll kanske jag ska träffa Maria och Linnéa. Det beror på om orken sugits ur min kropp eller inte. Vi får hoppas att kroppen vill samma sak som hjärtat. Förhoppningsvis har mamma också köpt något fint till mig från Mallorca, eftersom hon kom hem i natt. Dock ska man inte vänta sig för mycket.

Nu ska jag fortsätta arbeta med Ekologi. Kanske det tråkigaste i hela världen, förutom litteratur historia och epoker. Föresten har vi ännu ingen Naturkunskaps-lärare. Så idag står vi alla här med Peter. Han kan inte någonting om naturkunskap, precis som alla vi, men han är i alla fall skön. Vi får hoppas att vi någongång inom detta läsår får en riktig lärare som kan det han borde. Men det vet man aldrig. Vi går ju på Vallentuna gymnasium liksom!

14 september

Helgen har varit otroligt händelserik! Har endast varit hemma några enstaka timmar under hela helgen. Fredagen började med en vistelse till stan med projektarbetsgruppen. Vi tittade runt och fotade en del innan vi bosatte oss på Kungshallarna där jag åt tacos. Gudomlig mat! Senare under dagen gjordes det som var planerat, vi åkte till Fridhemsplan för att intervjua en viss Rolf Nilsson. Han har varit hemlös i 20 år, men sedan tagit sig ur den onda cirkeln. Idag har han egen bostad och arbete och jobbar flitigt med frågan om hemlösa och dess rätt. En rikigt intensiv man med otroligt många bra synpunkter och tankar.

När det var som värst vaknade jag upp någonstans i Stockholm, det var minusgrader och jag kände inte mina händer. På mindre än en och en halv timme var jag tvugen att få tag på 500 spänn. Jag behövde min dos av herion! När jag väl fått tag på dessa pengar behövde jag lika mycket till, tre eller fyra gånger, under samma dag.

Stressad som en tok flög jag och Michelle sedan vidare till Vallentuna C där en väldigt kort fika med Chrille ägde rum. Sedan vidare hem till mig för att äta tacos med pappa. Vi ordnade till oss och begav oss sedan till Helenelund där Emma nuförtiden tyvärr (så otroligt långt bort) bor! Mötte upp Yolanda, Amanda och åkte vidare. Väl där var även Thilda, Jossan och en vän till dom vid namn Liza. Planerna var förfest där och sedan vidare ut till storstaden. Som vanligt hade vi för trevligt för att vilja dra oss därifrån, så kvällen stannade på samma ställe där den började. Och det är jag glad över, för trevligt det var det!

Morgondagen började med en ständigt ringande telefon. Amanda hade fått tuppryck och ringde mig 5 hela gånger från rummet bredvid. Hennes fråga var vilken dag jag tog studenten (?). Hon är rolig hon. Tydligen fick hon panik då hon insåg att alla hon kände tog studenten samma dag som hon själv, och att man då inte kan besöka varandras mottagningar med mera. Håller fullt med om att det är väldigt tråkigt. Sedan vart det pizza för vissa parter, är glad att jag ej var en av dom. Trötta och glada åkte vi alla hem till mig och duschade och fixade.

Vi mötte upp Chrille och begav oss till kära Roslagsbanan! Denna gång var destinationen En halvgrek plus turk, eller något liknande. En helt underbar restaurang där Jerry jobbar. Vi beställde in oxfilé, citron + viklösmarinerade kycklinglår, auberginiröra, fårostcigarrer, tzatziki, malti och mycket mer. Vi ska inte ens tala om efterrätten. Äkta kärlek från mig till den! Vi har konstaterat att efter måltiden igår kommer vi inte kunna uppskatta mat på samma sett igen. Det var alldeles för gott för att tycka om korv med bröd på Ica igen. Vi drack även ett jättegott vitt vin under hela kvällen. Allt detta till en fantastiskt pris kan jag säga!


Sen började jagandet efter en taxi. Inte en enda Top Cab var ledig på hela Östermalm. Tillslut fick jag (stolt som fan! haha) tag på en taxi som körde oss till Helenelund igen där festen fortsatte!

11 september

Jag har aldrig sett Sara såhär arg. Hon håller på att flippa ur. Det är ganska festligt måste jag säga. Själv har jag gjort mitt i att vara arg på sista tiden, så jag håller mig faktikst helt okej måste jag säga. Nu skrek hon, högt. Hon är arg på facebook, eftersom hennes gästbok konstigt nog bara försvunnit (?) och mycket annat.

Jag är hungrig. Undrar vad det blir för mat? Snart kommer Michelle också. Det är gött det.

10 september

Idag skulle världen gå under! Konstigt nog lever jag faktikst, om det inte skruvats till i huvudet totalt. Känner mig rätt levande måste jag säga, speciellt efter alldels för mycket ståhej från denna dag. Har varit överallt - hela tiden, känns det som.

Ni var otroligt ointelligenta, klantiga och kränkande. Vet ej om de orden överhuvudtaget räcker. Jag har hatat så otroligt mycket. Jag har fått alla i min närhet att hata, eller sanningen är den att det var ni två som fick alla att hata er. Dock kan man inte hata livet ut. Jag trodde jag hade två alternativ, antingen att ställa mig upp och inte ta någon skit eller att växa som person och försöka förlåta. Har kanske förstått nu att det ena inte tar ut det andra.

Någonting som förundrar mig är att jag gett ut mitt lösenord till två personer, dock har jag ca 7 läsare/dagen. Förstår inte hur de har kunnat knäcka mitt lösenord, om det ens går? Kanske dags att visa hela världen (ni 7 som är intresserade, haha!) vad jag tycker nu förtiden.


Som pricken på i:et denna dag lägger jag upp en bild på mig och Linnéa när vi gick i 9:an, femton år gamla och påväg till skolbalen. Det hade varit kallabalik i mitt hus då jag börjat locka hennes hår och kom på att jag inte skulle hinna klart. Mamma fick motvilligt ta över och gjorde den resterande halvan av håret medans jag sprang runt i panik! Vi lyckas tillslut bli klara och åker i farfars cab (stavning?) mot Linnéas hus. Hennes föräldrar hade missat att det var bal och ville såklart se Linnéa när hon gjort sig så fin. Väl påväg märker vi såklart att jag glömt min biljett och måste vända. Typiskt mig! Vi kommer dit och har missat hela fördrinken och minglandet. Kvällen var allt som allt riktigt lyckad!

Måste också påpeka att jag ibland kan sakna mig ögonbrynspiercing, trots att det gjorde mitt utséende lite för hårt för min stil. Kanske kommer den tillbaka någon dag?

Resten av veckan

Även denna vecka är det mycket som händer;

  • Onsdag morgon åker jag in till stan med Emelie och går på studiebesöket vi i måndags ordnade. Kom dock på att jag glömt att kräva remsa från skolan. Vet inte ännu om jag kommer kunna ta mig in till storstan. Efter skolan ska jag jobba från 16.00 - 21.15.
  • Torsdag är det skolan som gäller igen. Det är faktikst ganska mycket nu för tillfälligt. Efter det beger jag mig till kära Coop igen, dock jobbar jag bara till 20.00 denna kväll
  • Fredag är det projektarbete som gäller. Ska försöka få tag på Rolf Nilsson under dagen. På kvällen sen så ska jag, Amanda, Emma, Michelle och Yolanda dricka lite vin och senare under kvällen gå ut.
  • Lördag har jag på någotsett mycket planerat, men ändå ganska lite. Jag och Emma pratade om att ses, likaså jag och Maria och Chrille. Vi får se vad dagen tar mig och hur pigg jag kommer att vara.
  • Söndagen ska bli en lugn dag. Det jag har planerat är att träffa Lolle och få tillbaka mina ägodelar + pengar. Vet ej hur det kommer att bli. Känner att jag gärna vill höra vad hon har att säga. Vet dock inte om hon kommer vilja prata. Vi får helt enkelt vänta och se.

9 september

Var just ute på vägarna med mor min, jag har kommit fram till att jag är en typisk trafikfara. När jag på riktigt ska möta och på något sett konversera med andra bilar så kommer jag kanske mista mitt liv. Men vi får hoppas på det bästa.

Igår var jag i skolan, jag var arg och ledsen hela dagen. Skrämmde livet ur Michelle när hon trodde min ilska berodde på henne. Såklart var det ej på det viset. Dagen flöt på och gick riktigt bra om man bortser från det. Projektarbetet går galant, jag och Emelie ordnade 2 stycken intervjuer för morgondagen, bra gjort enligt oss. Efter skolan tog jag, Michelle och Linnéa en riktigt trevlig fika på Café Biscotti. Vi satt och hatade och skrattade.

Vi bestämmde oss för att beställa vin till kvällen. Måndagarna har blivt en slags ful tradition som jag verkligen måste lägga av med. Vi åt korv på macken och Michelle fick fransk dressing över hela tröjan. :) Emma kom glatt förbi kort efter också. Som vanligt bråk om vem som möter en eftersläng. Jag ger mig aldrig och blir alltid en av dem som sitter kvar på arslet, jag är bra på att argumentera måste jag säga. Framåt kvällen kom också Edward och Chrille dit. Blev lite konstigt alltihoppa, men efter ett tag släppte allting när folk fått skrika av sig lite. Var nog nyttigt för oss alla måste jag säga. Allt som allt var det faktiskt en riktigt trevlig kväll, dock med lite konstigheter.

Vaknade på tog för tidigt i morse och begav mig till skolan. Det var tungt att gå upp, lyckligtvis var Michelle's pappa hemma och skjussade oss. Väl i skolan var det drygt. Svenska hela dagen, jag känner att jag ärligt talat inte bryr mig så mycket om epoker och dess författare. Under dagen har jag fikat med Chrille, det gick bra. Vi satt på kvarnen där Maria tillslut dök upp för att jobba. Riktigt duktig tjej det där. Var skönt att prata med henne också.


7 september

Är helt slut. Gick upp klockan 04.40 idag, inte alls en rolig natt måste jag säga. Var försent att lägga sig sen, så jag käkade frukost och gick direkt till jobbet. Väl där gick det riktigt bra. Kul att träffa alla igen, hade ju förfan inte jobbat på en och en halv vecka. Dagen flög förbi med väldigt lite kunder på Coop. Sen träffade jag Mary, jätteskönt att prata med henne. Vi fick ut våran ilska och kunde inte sluta vara arga. Det här är helt oförståligt och oförlåtligt, tyvärr men så är det.

Linnéa ringde just för att kolla läget. Förstå vilken chock hon fick. Hon bara skrek i telefonen, så otroligt arg. Fast inte mer illsken än mig antagligen. Hon, likasom jag, kunde inte förstå vad de patetiska nollorna tänkte med. Haha, på slutet vart vi så otroligt arga att vi skrattade åt det hela. Ska träffa henne i morgon och umgås, ska bli trevligt.

Mamma är helt jättearg, Marias mamma kunde verkligen inte förstå och allt pekar på att jag verkligen inte överreagerar. Det är ju skönt det i alla fall, haha. Något positivt idag! Jag undrar fortfarande hur man ser på en vän om man beteér sig på det viset? Jag känner mig kränkt och bedragen. Aldrig ska jag ta denna skit igen. Tycker verkligen synd om er, ni har förlårat mig - och tyvärr, antagligen de flesta runt omkring er. Vem vill vara vän med någon som ni?

Nu ska jag hoppa in i en dusch och sen träffa Mary igen!

7 september

En vänskap bygger man upp. Bit för bit blir den bättre och bättre. Det tar år innan man känner absolut tillit och det är inte alla gånger man kan uppnå det överhuvudtaget. Om man når detta förtroende tillsammans så har man en riktig vän.

Det har hänt mig förut. Jag undrar, är det något fel på mig? Varför är dethär andra gången det händer? Första gången var det inget snack om saken. Det enda som sas var "din jävla fitta!", och sen hejdå. Men det var annourlunda. Jag vet egentligen inte varför, men det var det. Det kanske handlar om situationen i livet, om vad man står och vad man vet. Man blir faktiskt klokare på ett och ett halv/två år.

Jag vet varken ut eller in. Det jag känner nu är i princip ingenting. Jag vet inte ens om jag är arg. På något sett känns det inte som jag överhuvudtaget orkar känna, orkar tänka. Besviken kan jag säga att jag är. Har nog aldrig varit så pass besviken i hela mitt liv. Jag har nog med problem, funderingar och annat som tar upp energi i livet. Är livet såhär svårt? Och hur lätt kan det egentligen vända? Att från en dag till en annan bara mentaltkolappsa.

Jag vill bara vakna, att det aldrig har hänt. Varför sa jag att det var okej? Men att sitta här och skylla på mig själv, det är helthelt fel. Det hände och nu är det bara så. Det som går runt i mitt huvud är vad det är som händer nu?

6 september

Och veckan har varit hur skön som helst. Mycket ledighet har gjort susen. Gick i skolan en lektion i måndags, var ledig tisdag till torsdag och hade två lektioner under fredagen - slutade då 11.20. Man ska inte klaga.
Nytt inlägg
Efter min väldigt korta skoldag igår så tog jag, Maria och Michelle en fika och umgicks lite sådär. Sen bagav jag mig hemåt för ett mycket trevligt bad och en nykommen glamour-tidning. Under kvällen begav jag mig till Danderyd där det skulle drickas vin hos Linnéa. Även Yolanda och Amanda kom dit, Emma smet även hon förbi framåt småtimmarna. Hade verkligen jättetrevligt! Mycket vin, prat, dans och musik gjorde min fredag! Dock ett glas vin förmycket gjorde mig halvsovande på bussen med musik i öronen, men det måste få bli så ibland, ha!

Idag blev jag väckt av mamma eftersom vi skulle åka till IKEA, jag förstår inte varför man alltid ska dit så tidigt under helgdagarna. När man väl får sova ska man gå upp tidigt? Vart i alla fall en hel dels inhandlande, bland annat en slags bar + en barstol och lite fler ramar att hänga upp på väggen. Efter mitt IKEA-besök mötte jag upp Michelle. Den 1 oktober blir vi typ grannar, eller hon flyttar in 200 meter bort från mig där hon ska bo själv i en superfin (helt underbar!) etta. Jag längtar som fan, undrar då vad hon gör? Är så glad för hennes skull. Vi tog en fika och gick sen hem till mig och åt och kollade på en film. Muy divertido!

Nu är klockan 21.00 och jag är hemma och gör ingenting. Vanligtvis skulle jag säga tråkigt! Men idag.. har inte varit det på typ 1,5 - 2 år. Bara hemma med familjen en fredag eller lördagkväll. Känns riktigt skönt och välbehövt. Ska också upp tidigt i morgon för att jobba och stå i så det är helt perfekt!



Den här bruden är verkligen störtskön! Har umgåts med henne en hel del på sista tiden, och fy fan vad jag trivs bra med henne. Hon är så otroligt ärlig och allmänt bra!

5 september

En vän kan göra så otroligt mycket, utan att ens veta om det.

När allting är mörkt, när man helst av allt gräver ner sig och kommer tillbaka när allt är bra igen. När det är höst och deprissionen kommer allt närmre. När saker och ting händer som gör att man inte vill vara med längre. När man träffar människor men fortfarande känner sig alldeles ensam. När man varken vet in eller ut.

Hur mycket uppskattar man egentligen sina nära och kära? Kan man någonsin tacka nog för hur mycket folk försöker göra en glad och finns där för just en själv? Nej, det kan man inte. Man kan aldrig tacka nog med ord.

Människor kan ha tur. Att hitta en vän där allting känns så rätt. Tänk dig att från första stund trivas som fisken i vattnet. Att känna absoluta tilliten och uppskattning. Att skratta åt samma saker och tänka likadant. Att berätta hemligheter som sin vän redan innerst inne visste. Att vara olika individer men någonstans fortfarande som en och samma.

Jag har haft den oerhörda turen!