everything was everything but baby its the last show everything could be everything but it's time to say goodbye so get your last fix, and your last hit grab your old girl with her new tricks honey yeah, it's no surprise I got lost in your brown eye

Har länge gått och tänkt på en sak jag ännu inte fått uppleva här i livet. Jag har aldrig någonsin sett en lång tant. En riktigt grå och gamal äldre dam på över en och åttiocentimeter. Nu har jag så roligt att jag tog till min älskade vän google och började söka. Hysteriskt! "an old tall lady", " lång tant", "huge lady", "tall lady", "riktigt lång tant", "lång dam", alltifrån saltgurka till en uppstoppad katt (fråga mig inte varför), men ingen lång tant. Är det verkligen så att jag måste vänta till min mamma blir nittio år för att jag ska få se detta? Jag vill se en nuuu!

På tal om ketchup.. Så var alla tjejer inne i stan under gårkvällen då vi åt en otroligt god middag på barbeque, steakhouse and bar. Något åt det hållet i alla fall! Det var riktigt gott och otroligt trevligt. Framåt tiotiden begav vi oss ner mot östermalmstog där vi satte oss på en bar vid namn sogni som spelade alldeles för hög musik för att vara en bar. Plus att det stog en dåre och dansade med sina hängslen sådär aaassexigt (hm!) typ hela kvällen bredvid oss, han var definitivt den ända som dansade dessutom. Relativt nykter och jävlig tappade jag för stunden hoppet på mänskligheten och köpte två drinkar på en gång. Detta gjorde mig taggad för en sekund men jag bestämde mig ändå för att åka hem runt etttiden och fick med mig tre andra söta tjejor som sjöng hysteriskt på bussen. Tacka gudarna för hörlurar! Fast fint var det.

Tanken är nu att mysa ner mig i sängen med min älskade bok som jag allvarligt skrattar hysteriskt till lite då och då. Martina Haag har charmat mig helt. Framåt tretiden måste jag ta mig ner mot centrum för att jobba mig rik.

obs. bilderna har ingenting med texten att göra. verkligen inte. bilderna symboliserara bara hur mycket jag njuter av att umgås med mewmewarna (och hur duktig agnes är på foto). juste. snodde bilderna utav agnes. hm, får man ens göra så? aaagnes...?

Har haft en massa trevligt för mig. Mitt liv går numera återigen i hundraåtti, vilket jag för det mesta njutar utav (förutom då jag somnar på bussar och vaknar och fattar ingenting, fastän jag bara kommit till hagmovägen). Att vakna en kvart innan kaffet ska vara färdigt att servera på jobbet är också någonting jag denna vecka lyckats med. Inte bara en gång heller. Skyller på mitt alarm. Vet inte vad den gör för fel, men något är det. Definitivt!

Denna älskade dag utsågs som städdag. Och inte av mig vill jag lova. Så.. hittils idag har jag: städat! woho. Det mest irriterande med allt är att jag dammtorkar möbler som är så långt borta från damm som kan tänkas. Inte ens LITE fastnar på trasan. Fortfarande helt rosa och fin (ful). Fast med allrengöringsmedel på sig. Detta gör denna, redan från början, urtråkiga syssla ännu mer tråkig vill jag lova. Fast när en arg tjej vid namn Livvi Franc skriker i bakrunden att nu är det faktikst hon som är tjatkärringen blir jag smått taggad ändå. Denna sekund skulle jag till och med kunna skura toan (skrev jag verkligen det där?).






-


lugnet i stormen

Resten av helgen blev också lugn. Tog en simtur med Mimmi och Frida under lördagsmorgonen och umgicks sen med Michelle resten av dagen, då hon bevittnade städningen som ägde rum. Framåt kvällen begav vi oss till Agnes och återigen mös och åt god mat, denna gång med babyspenat. Mums! Söndagen bestod utav jobb på Coop som gick relativt bra. Kändes varken speciellt kul eller jobbigt. Det flöt helt enkelt bara på! Idag är det måndag, vilket är en helig dag för mig då jag inte gör någonting efter jobbet utanför mitt hem i princip. Tvättning och matlagning står näst på tur. Tänkte finslipa mitt cv och ta ett långt bad med masker och lyx. Ni vet sånt som värmer i hjärtat och hela kroppen!

trött och kall

Så är läget för tillfället. Bädda ner mig framför tv:n är min nästa plan!

förändringar till det bättre

Nu har jag återigen en underbar period i mitt liv då allt tekniskt antingen går sönder och/eller bråkar med mig. Min dators grafikkort vill inte det jag vill, och en liten ruta ploppar upp och säger att drivrutien i grafik-någonting måste uppdateras. Okej? Det säger mig vad? Absolut ingenting. Samtidigt som min telefon funkar fint förutom då jag kopplar den till datorn. Där tar allt förstånd slut. Jag tror allt är datorns fel.

Efter otroligt lite sömn under natten till igår fick trotts detta Michelle med mig in till stan efter jobbet. Jag blev chockad över mig själv och sa pinsamt nog att jag inte varit såhär spontan på väldigt länge. Och jag är otroligt glad att jag såg över tröttheten och följde med till Agnes som bor i Stockholms finaste lägenhet vid Medborgarplatsen. Hela kvällen bestod av kloka ord, kedjerökning, otroligt god mat och slutligen hallonpaj med vaniljsås. Allt kändes tip top och jag insisterade på att de numera inte får umgås utan mig. Punkt slut! :)

Och denna fredagskväll ser otroligt annourlunda ut än tidigare. Somnade några timmar efter jobbet och trippade sen hem till Lolle där vi lagade god middag och fick såsen att skära sig ordentligt. Bara man inte tittade på den kändes dock allting okej. Efter att vi blivit utslängde besökte vi farmor Karin och farfar Peller där vi spenderade kvällen med en massa pratandes och mys. Utan vinet och utan hetsen. Trotts personalfesten som idag äger rum och Mimmis tjatande på telefon är jag nu hemma klockan halv ett och käner mig sugen på two and a half men. Med ostbågar och geisha bredvid mig är min kväll mycket väl godkänd!

att bli tvingad

Igår TVINGADE Mimmi ner mig till Gym och Sim för inhandling av badkort. Samt TVINGADE mig till simmning i furtio minuter. I bikinipanik skrattade vi en del åt för stunden vårat enda alternativ - hennes bikini på mig. Jag klarade dock ur mig ur den situationen och det gick relativt bra, trots allt klagande från min sida. "Du får klaga hur mycket du vill, bara vi går hit och simmar tillsammans", en mycket bra deal mellan oss. Väl hemma, helt mör i kroppen, åt jag tre ickefibriga mackor med smör OCH ost. Antagligen ligger man på plus minus noll? Jaja, Frida verkade i alla fall glad att se mig på hennes arbetsplats.

Tanken är nu att slänga på mig långkalsonger (varför har ingen riktiga täckbyxor nuförtiden?), vantar, mössa, täckjacka, halsduk och tubsockor för att bege mig ner till valfri filmbutik eftersom jag under morgondagen har sovmorgon till klockan tolv. Under tvspelsmaratonet Micke med sin vän har haft, och fortfarande har, här i princip hela kvällen (hur kan det fortfarande vara kul att boxas på tv efter fem timmar?) så har jag roat mig med att lägga in musik på mobilen. Så i med snäckorna och på med kläderna ska jag trippa ut i anatgligen världens kallaste land för tillfället!

tvåtusentio

Nu var det lite larvigt länge sen jag uppdaterade er om mitt otroligt händelserika liv. Sen senast har det hunnit bli 2010 vilket firades storslaget med en middag hemma hos mig och sedan vidare till föreningslokalen som alltså tillhör min tidigare bostad (min och min, men). Kvällen var lyckad med alla mina nära och kära på samma ställe. Däremot blev det invasion av folk framåt kvällen, vilka jag inte hade någon aning om vilka det var. Däremot gjorde det mig inte så mycket då ingen varken förde liv för sig eller bråkade. Jag firade nyåret med två (!) ordentliga vurpor rakt på golvet. Haha! De var inte nådiga. Kloka jag hade sprungit runt i tofflor utomhus och fått det lite halt sen när jag gick in. Antar att det såg ut som det gjorde. Annars var det otroligt lyckat och jag kände mig jättenöjd. Bakispizzan efter städningen dagen efter med Frida och Amanda satt även den riktigt fint!

Under gårdagen åkte jag fram och tillbaka bland alla typer av tekniska affärer, så som elgiganten, the phone house och expert. Jag skulle hitta en mobil, helst sony ericson och absolut inte touch. De skrattade åt mig! Vad jag ville ha var alldeles för gamalt för att ens säljas, "jag skulle inte ens vilja sälja den telefonen till dig idag". Så mina damer och herrar, hem kommer man med en samsung touch som jag ännu inte förstår någonting utav. Förhoppningsvis lär jag mig och blir nöjd med mitt köp. Resten av kvällen lagade jag världens godaste middag samtidigt som jag fick psykbryt. Micke pallade inte med mig och ringde på förstärkning - Michelle. Nästintill sprang där ifrån och lämnade oss för att få lite perspektiv på saker och ting. Hon muntrade upp mig och senare under kvällen gick vi till Frida där alla andra tjejer var och drack en hel del alkohol. Vidare till gästis där allting sket sig. Kom inte hem på grund av nyckel-försvinnandet och hängde hos Michelle tills klockan halv fem. Åt korv som jag dränkte i rostad lök och var relativt nöjd ändå, eller nått.