jävlaranama

Nu sitter jag här igen. Hade lovat mig själv att aldrig återvända. Älskade älskade åtvidaberg. Kära mormor blir idag sjuttiofem vilket självklart måste firas. Ibland måste man tydligen ställa upp för släkt och vänner och göra saker man egentligen inte vill. Bilresan kändes i alla fall otroligt kort och smärtfri då det inte var hälften så långt som till Ullared. Yey. Och under de tre timmarna vi satt fast i bilen lyssnade vi igenom en ipod som man kunde tro tillhöra en flicka. Inte bara Robyn och Alicia Keys var på högsta volym, nej vänta bara.. basshunters "jag käääänner en boooott, hon heter anna anna heter hooooon" var galen! Söta pappa.