jävlaranama

Här hemma kan man knappt befinna sig. Köket har aldrig varit rörigare, och eftersom vi vet hur det det tidigare sett ut vill jag inte gå in närmare på det. Jag kan däremot säga att vi nu vägrar köksområdet och har redan börjat bygga äckelberg på soffbordet. Det börjar närma sig en invasion utav dumpade ungkarlar som bosatt sig med tanken att aldrig återvända.

Efter en vecka fylld med över femtionfem arbetstimmar blev det igår en och annan öl. Trots tanken att film var det enda rätta. Ibland är den enda rätta bara väldigt fel. Så vi intog våra platser runt bordet och pratade tills klockan blev alldeles för mycket innan tre kronor fick sig ett kort besök.

Veckan som kommer blir lika fylld med arbetstimmar som denna. Vet inte om detta lönar sig då jag antgaligen inom snar framtid kommer bli långtidsjukskriven på grund av min livsstil. Men ibland måste man ju chansa.