jävlaranama

Det finns inte så mycket att säga. Jag har haft en helvetes vecka. Inte en dag har varit bra. Gå upp klockan sju, vilket jag verkligen inte har vant mig vid, förska få facet någorlunda oläskigt, vilket är svårt så tidigt på morgonen. Sen en tripp till Biscotti för åtta timmars arbete. Väl där är det faktikst riktigt roligt, men vad är inte det i början? (jag kanske är pessemist trotts allt). När arbetsdagen är slut och alla människor går hem och har det bra, lagar mat och myser - då trippar jag vidare till Coop för ett fyra timmar och en kvarts långt kvällspass. Oskönt? Svar ja! Detta slutar med en otroligt, och då menar jag verkligen otroligt, arg och irriterad Maria. Och detta tar jag tyvärr ut över en stackars person, en person som tydligen har blivit lite av en sambo. Men däremot står jag fast vid att ber jag någon att handla risifrutti och den människan glömmer detta, så är den värd några slag. Det måste vara min enorma kärlek till risifrutti som tar fram detta hemska betéende.