my-my-my-my pokerface

Denna helg anser jag ha varit mycket trevlig. Fredagen bestod till mestadels av plugg, som dock inte uppskattades. Jag han också med en otroligt snabb och smärtfri vistelse till Täby C där nya skor inhandlades under dagen. Under kvällen mötte jag upp fem galda jäntor för en runda bowling. Med mitt glänsande resultat ansåg jag mig själv värd att skryta något ordentligt. Helt ärligt hade jag galet med flyt där. Senare under kvällen blev det ett kvicksnabbt besök på Våning Ett, där jag kom fram till att detta inte skulle bli en sen kväll. Så glatt begav jag mig tidigt hem och ägnade istället min tid åt den fantastiska uppfiningen tv:n. Under lördagen var det jobb som stod på schemat, och ett väldigt långt pass. Jag höll humöret uppe och fick de sista timmarna vara jouransvarig, det vill säga ansvarig över hela butiken. Mitt minne tror jag inte svek mig och hittils har jag inte hört att jag missade något viktigt.

Vid stängning blev jag tvugen att fixa mig på jobbet, vilket resulterade i kaos. Jag vet inte riktigt vad jag hade tänkt mig på morgonen när jag packade kläderna jag under kvällen skulle glänsa i! Allting löste sig tillslut och jag, Amanda och Maria begav oss till Carro som skulle firas. Där var hela bunten bakis och stämningen var inte på topp, men det ändrade vi på relativt fort. Framåt midnatt begav vi oss till moggen där vi alla fick en riktigt kul kväll, eller i alla fall jag. Vid stängning flydde Amanda utan förvarning och jag ändrade något på mina planer för kvällen. Trevligt!

Då söndagen också bestod av jobb ville jag helst gräva ner mig själv. Men icke sa nicke! Här skulle det jobbas och stå i, man är faktikst lite småstolt över sig själv när man har klarat av dagen. I efterhand är det alltid värt! Det går framåt.



Igår sov jag hemma hos Lolle, någonting som nuförtiden inte är så ovanligt. Vi låg länge och disskuterade allt mellan himmel och jord. Bland annat kom vi fram till att med en befolkning som denna kan ingenting sluta väl. Antagligen är man en bessingslös mördare, en sjuk våldtäcksman, en falska så kallad vän eller en oärlig partner. Att se människor runt omkring mig beté sig på sådana vis skapar en hopplös känsla på mänskligheten inom mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback