jävlaranama

Nu var det ett tag sen sist, men mycket har man haft för sig. Jag har bland annat upplevt en utav mina bästa dagar ever. Och då pratar jag absolut inte om lördagen, då jag mådde otroligt dåligt, utan om dagen innan. Alltså under fredagen då jag äntligen tog studenten! Dagen var fullspäckad av en otroligt massa roliga händelser och upplevelser. Det var nog fan en av de bästa dagarna när jag tänker efter. Hålligång från morgon till kväll gjorde mig väl.
Resterande helg har inte bestått utav så mycket. En otroligt degig lördag fram tills kvällen kom, då ett besök på Våning Ett kändes motvilligt. Ändå begav jag mig dit. Söndagen bestod av jobb, mindre uppskattat. Dock känns allting bra den femtonde, som inte är så långt härifrån. Så det är bara att stå i. Sanningen har nu nått mig då jag har börjat förstått att jag resterande tiden av livet kommer jobba. Jag som tycker så mycket bättre om skolan. Hur ska detta gå?

Dagen i alla ära har varit jättemysig. Alla bruds (ja, jag tror faktikst att alla var med. Om jag nu mot förmodan pinsamt nog skulle ha glömt någon så ber jag redan nu så hemskt mycket om ursäkt) och två pojkvänner har under dagen spelat några parti alias. Vilket är bland det roligaste som finns! Och självklart låg jag ständigt i spetsen, snacka om rapp i käften. Under kvällen har vi ätit på Våning Ett och sedan tjaffsat ett X antal minuter på Filmakuten. Ärligt talat tror jag att vi var i butiken i minst en halvtimme. När vi tillslut röstat helt demokratiskt om filmen visade det sig att det inte riktigt var någonting för oss. Den var bra, men kändes kanske inte rätt i tillfället.

Under morgondagen ska jag bege mig in till St: Eriks gymnasium eftersom Linnéa tar studenten. Det blir säkert jättetrevligt, nu är det även hennes tur att uppleva den oerhörda glädjen. Och jag ska få åka flak och grejer. Däremot blir det lite omständigt med allt jag ska ha med mig och liknande, men förhoppningsvis löser det sig utan problem. Tråkigt nog har jag nuförtiden jättesvårt att se fram emot saker, jag ser mer problem än det roliga. Som om ingenting är roligt. Jaja, detta inlägg har tagit mig mer än 40 (hur fan stavar man förti? Förty? Furti?) minuter att skriva och jag har inte fått fram något vettigt överhuvudtaget. Jag ber om ursäkt! Men när folk kommenterar om min uppdatering och sedan slänger in en ledsen gubbe får jag smått dåligt samvete.