jävlaranama

Efter en lite mer häktisk dag i skolan än vanligtvis (fortfarande otroligt slapp) så begav jag mig vackert till jobbet. Där fick jag reda på att jag inom snar framtid ska lära mig spelet, vilket jag tycker är kul. Har dock fått intryck utav att det inte är det lättaste och kan återigen se mig skapa meterlånga köer. Håller fast vid att man inte kan lära sig om man inte börjar någonstans, och om det kommer resultera i griniga och suckande kunder får jag stå ut med detta. Dessa kunder är misslyckade människor utan hopp om livet, och antagligen har de heller inte fått till det på länge. I alla fall.. de fem timmarna och den viktiga kvarten gick fortare än jag trodde. Jag och Mimmi roade oss med att plocka bort mandariner (PLU 4457) som haft en tragisk död - att bli ihjälpressad tills innehållet rinner ut är ingenting jag eftersträvar. Jag hittade även, jag tror, världens minsta mandarin som jag länge roade mig åt.