jävlaranama

Nu kan jag allt om dinosauriernas försvinnande. Utplåning må vara ett bättre ord. Att jag kan allt var väl inte riktigt realistiskt. Eftersom man ännu inte vet och endast hypoteser är presenterade är det ännu ett mysterium. Och jag lär inte bli den som löser det. Men man ska aldrig säga aldrig. Allt är möjligt och himlen lyser alltid.

Om sisådär en halvtimme står det pannkakor på lunchschemat. Detta är lycka, ren lycka. Min förkärlek till denna mat är olidlig. Om jag ska gå djupt in i psyket skulle jag tro att det sitter i just där. Så jävla gott är det inte, utan jag har bara alltid tyckt om det (oouj, sa jag det där?).

Om ryckterna stämmer så får jag idag min studentmössa. Klockan ett om jag ska vara exakt. Hoppas innerligt att den är fin och att stavningen är korrekt. Det börjar kännas nära nu. Snart springer jag ut i vuxenvärlden! Fick en realitycheck nyligen då jag förstod att jag bara ska jobba året nästintill. Känns tungt, men skönt. Vill spy på skolan och dess krav för tillfälligt. Tolv år i sträck sätter spår, jag må vara smartare men ack så tröttare. I sanningens ögonblick, kan en dag med pannkakor och studentmössa bli annat är fantastik?